LINDA MAZAHERI

Hitta motivationen

En tre år gammal bild från en dag då motivation låg på topp.

 

Min motivation har verkligen legat i botten de senaste dagarna. Känns helt värdelöst att sitta och läsa kurslitteraturen när det är så långt till tentan (den är i januari), även fast jag vet att jag egentligen borde. Lite trist att behöva tvinga sig själv till att plugga ett ämne som man egentligen älskar, men som man kanske inte riktigt vill prioritera just nu. Imorgon är det dags för case-seminarium vilket innebär att jag ikväll kommer att sitta med näsan i kurslitteraturen. Hela onsdagen och hela torsdagen kommer också att bestå av plugg - och helgen likaså. Nästa onsdag ska ett PM lämnas in, men det känns helt okej för i skrivande stund har jag fem seminarium, ett case och fyra föreläsningar kvar innan jul och hemresa. Så underbart!

Alltid när jag känner att motivationen ligger ca åttio mil under marknivån brukar jag påminna mig själv om tre saker: att jag har valt den här vardagen själv, att jag vill ha och alltid har velat ha den här vardagen och att jag älskar det jag gör med mitt liv. Jag målar upp en bild av vad jag vill åstadkomma och hur långt jag redan kommit i huvudet och ser till att behålla den bilden tydlig och klar i alla lägen. Exempelvis så vill jag bli en bra jurist, åklagare eller försvarsadvokat (lite luddigt på den fronten ännu) och för att komma dit har jag redan läst igenom ett tiotal böcker, lagt ner en kopiös mängd timmar på en undersökning gällande etiken i juridiken och tagit mig in på juristprogrammet. Jag vill det här, och jag älskar det här. Det finns ingenting jag hellre skulle vilja göra, egentligen. Jag tror det är viktigt att påminna sig själv om detta lite då och då så att man inte tappar fotfästet alltför länge.

NLY 6 december

När det börjar kännas som hemma

Nu var det verkligen ett tag sedan jag publicerade någonting, och hur trist är det inte att majoriteten av mina inlägg börjar så här?  Tänker inte ens försöka lova er mer uppdatering vid det här laget, jag och min blogg är nog lite av ett hopplöst fall.

Just nu har jag en otroligt lugn period. Jag valde att ta det lite mer avslappnat med plugget den senaste veckan och fokusera mer på mig själv och hemmet. Lägenheten är verkligen mysig nu, hur jag och David lyckats med det förstår jag överhuvudtaget inte. Imorgon anländer skrivbord och bokhylla, och som jag längtat! Äntligen får  jag ett litet "kontor" i hörnet av vårt sovrum. Äntligen får jag någonstans att ställa all jävla kurslitteratur. Det har redan hunnit bli en hel del, och hur man tagit sig igenom nästintill alla pärm för pärm är för mig ett mysterium. Börja inte läsa juridik såvida ni inte trivs med att läsa hörni, det blir en hel del.

Snart borde det plinga på dörren då Jenna kommer hit för att hämta nycklarna till sin allra första egna lägenhet (!!!) som jag hämtade ut åt henne ett par dagar sedan. Så roligt att hon får något eget, bostadsmarknaden för studenter här i Stockholm är verkligen omöjlig. Än en gång är jag så otroligt tacksam för att jag hade möjligheten att köpa en bostadsrätt. Jag hade aldrig klarat av stressen med andrahandskontrakt och den ökade risken för att bli utkastad. Usch, nej, jag är så otroligt glad över att ha min älskade lägenhet här ute i Vaxholm som bara är min. ♥